Eftersom det är alla hjärtans-dag idag tänkte jag passa på att berätta för hela världen hur lycklig jag är över att Mats för 1181 dagar sen hoppade upp i mitt knä och skrek hej! Att en sådan tanklös och oplanerad händelse kunde leda till något så bra som mitt liv idag är helt sjukt egentligen(?) Att en och samma person kan bringa så mycket lycka och kärlek var enligt mig en omöjlighet innan jag träffade Mats. Jag förväntar mig ingenting, men får ändå allt!