Igår satte jag inte ens på datorn förren 8 på kvällen. De ni!! Händer inte allt för ofta må jag säga. Tittade inte ens Facebook fören där omkring helller.

 

Började dagen med kossor i sådär 3 timmar. Sen hörde de av sig från stallet så jag kände, Va fan! Så trotsade snökaoset och åkte till Västervik för att jobba i stallet 3,5 timme ungefär. Så blev jag bjuden på lyx-lunch (om man jämför med mina små matlådor!!) på vilkoret att jag åkte och hämtade maten! Haha. Så iväg i "mellan-jobbet"-kläder som luktar ko och ett stänk av häst, spån och hö i mössan, åker jag till Guldkant i stan och hämtar mat. Haha.

 

Sen blev det tillslut att åka tillbaka till kossorna när jag lyckats slita mig från stallet. Så kommer jag in i ladugården och allt är lugnt och stilla. Så går ut och fixar allt med kalvar i kanske en 15-20 minuter och då när jag kommer in igen ligger de en lite kalv där!? Inget jag var berädd på! Hann inte med alls så lillen föddes på skitrännan, förlossningen gick väldigt fort i alla fall vilket är skönt för alla parter.

 

 

Mamma-ko mår bra och kalve har ätit för fullt så de kanske är ett vinnande konspet att födas på galler? Ne... Kanske inte!

 

Sen blev de till att mjölka dom små liven, och de kändes bara bra. Börjar känna i kropp och själ att jag varit igång hela dagen. Är inte van längre! Så ser jag helt plötsligt att en kossa står på foderbordet!!!! Och fodervagnen (som inte stannar om den kör på något!!!) kommer närmare. Jag får lite smått panik och då ska försöka få tillbaka kossan genom "hålet" hon smittit upp genom. MEN inrednignen har då gått sönder, men låser sig nu när kossan går åt andra hållet, så hon fastnar och kan inte gå åt något håll... Så hon sitter fast, jag har panik, hon har panik, inredningen rasar och vagnen närmar sig! AAAAhhhhhhHHHHHHHHAAAAaaaaa! Jag tänker bara "HITTA STOR RÖD KNAPP OCH TRYCK FORT!" Så de gör jag och allt stannar tillslut. Dock hinner vagen köra på henne men det blev bara lite oreda i pälsen :)

 

Att springa med trasigt knä över foderbord är inte att räckomendera. Men för damerna på jobbet kan jag springa många mil till! Hoppas alla lärt sig en läxa!

 

Nu mår alla bra igen och det blev en 10 timmars-dag igår! Gilar de, skulle ha några sånna dagar i veckan!