....och saknar mammi o pappi!

 

Ja det är sant, nu saknar jag mina gosföräldrar jättemycket! Jag är trött på att Rasmus aldrig är hemma, jag är trött på att behöva göra allt själv!!!!

 

Igår kväll kände jag mig så jäkla ensam så kunde inte riktigt somna, men till slut gjorde jag väl det och sov pissdåligt hela natten. Mådde inte alls bra när jag vaknade, men jag hade lovat pappa att städa nere på firman så jag klev upp iaf. Pappa snällis hade tid att titta på min cykel som det varit punka/ingen luft i däcken på i över en månad nu så släpade med mig den dit. När jag kom dit så piggnade jag till lite faktiskt och jobbade på bra. Pappa fyllde på luft i däcket och det verkade inte vara punka, YES! tänkte jag då! så skönt då behöver jag inte köpa ny slang och krångla med det. sen cyklade jag hem och stekte på lite pannkakor och begav mig sedan till nästa jobb. Men väl där och nästan färdiga så ringer en kollega och det visar sig att det blivit missförstånd ang schemat så han hade en kund som han inte skulle hinna med idag. Så då fick jag och Frida som var med mig och städade stressa som svin så vi blev färdiga och sen bort till den här andra städningen, som tur är fick vi hjälp av självaste VD:n som dock bara var där i en halvtimma....... men ja det löste sig! helt slut traskar jag då ut till min cykel och tänker att "åh vad skönt med en cykel så jag slipper gå :DDDD" men vad tror ni jag märker när jag kliver på cykelhelvetet?! jo luften hade gått ur IGEN!! HURRAAA! mjaaaaaa lagom peppt.....

 

Så när jag kom hem så dog jag lite i soffan kan jag säga! mitt i alltihop så har jag mått halvkasst hela dagen men det var hemskt när jag kom hem verkligen! slut i både kropp och själ... eller mest kropp.... men nu har jag iaf tagit mig upp ur soffan, duchat och nu måste jag GÅ till affären för finns inget ätbart hemma.

 

Tänk vad underbart det hade varit om jag vart hemma hos mamma och pappa nu! då hade dom gett mig mat, klappat mig på huvet och jag kunde ha legat i mammas knä i soffan och sovit. eller om Rasmus varit hemma, då kunde vi hjälpts åt med handligen och han kunde ha lagat mat åt mig. Men NEJ alltid dömd till ensamhet som jag är så måste jag göra allt detta själv!

 

Nu låter jag väldigt gnällig, men ibland är det bara för mycket! ibland är jag vek och ensam och behöver bara någon form av närhet!

 

KLART SLUT!